|
| 2010-09-07 |
|
 |
|
|
|
| Gamla Hörby |
Lär känna ditt gamla Hörby - Lasarettet
Det är inte så mycket som finns kvar av de gamla byggnadema på lasarettet. Numera finns på samma plats Vårdcentralen, folkvården och sjukhemmen. Bilden är tagen i mitten av trettiotalet och till vänster ser vi det då nybyggda Epidemisjukhuset och observationspaviljongen. Sammanbundet med huvudbyggnaden ser vi köket, som även det var nybyggt. Sjukhusets historia går tillbaka till slutet av 1870-talet Landstinget tog ett beslut 1875 om att satsa på sjukhus iHelsingborg och Ystad med vardera 40 platser samt ett sjukhus med 20 platser i Hörby. Detta var på villkor att kommunen upplät tomt och bidrog till byggkostnaderna med 8.000 kr. Byggkostnaden beräknades till 30.000 kr och driftskostnadema till 2.500 kr årligen. Bygget kom igång 1878 efter diverse ändringar i de ursprungliga ritningama. Huset stod färdigt året efter. Det var en vitrappad tvåvåningsbyggnad som Iåg ganska högt beläget en bit från själva byn. Det var på den tiden viktigt för en sjukhusbyggnad, liksom att det skulle vara stor volym för varje patient. Då spreds sjukdomarna mindre, trodde man. Den 14 oktober 1879 öppnades sjukhuset och de två första patienterna togs in samma dag. De fick betala 30 öre om dagen. De vårdades tre respektive fem veckor och låg då på den övre våningen där det fanns två större salar och två enskilda rum. Dessutom fanns här två bostadsrum åt sjuksköterskorna. På den första våningen fanns kök och kökskammare, badrum och rum för ångpannan,operationsrum samt bostadsrum för läkaren, förestånderskan och vaktmästaren. Man konstaterade snabbt att läkarens bostad inte var tillräcklig om man skulle få någon att stanna på tjänsten. En ny läkarbostad uppfördes 1882 - den låg på andra sidan Råbyvägen mitt emot sjukhuset. På området finns nu flera villor. Sjukhusplatserna räckte inte till trots att man använde de enskilda rummen till allmänna salar. Vissa somrar hade man t.o.m in tält. Men 1895 hade man en ny byggnad klar med 24 vårdplatser. År 1900 fanns 55 vårdplatser och en personal om 14 personer. I löner betalades det ut knappt 5000 kronor, varav läkaren fick 2.000 kr. 1922 var en om- och tillbyggnad klar, vilken kostat 300.000 kr. Då hade man fått bl a förbättrade operationslokaler, röntgenanläggning och desinfektionsrum. Vid denna tid ilades landstingen att svara för epidemivården och epidemisjukhus skulle vara byggda före 1928. I Hörby stod detta klart 1926. Man skulle samordna driften med bl a gemensamt kök. Det gamla blev för litet och ett nytt byggdes. Där det gamla köket fanns blev två nya sjuksalar och sjukhuset hade nu plats för 73 patienter. Det var ganska tungt att jobba på sjukhuset. Vårdplatserna fanns på två våningar, röntgen och bad på nedre planet medan operationsavdelningen fanns på andra våningen. Huset hade ingen hiss så det var mycket bärande på patienter mellan våningarna. 1938 byggdes sjukhuset om för att lösa dessa problem. Kostnaden var 1,2 miljoner. Man fick då tre vårdavdelningar för vardera 25 patienter, en BB-avdelning, ny ångcentral och ett friliggande personalbostadshus (numera Föreningshuset Backen). Vid 50-talets början hade vi ett litet men väl fungerande lasarett. 1960-talet kom med specialiseringar och centraliseringar. Det blev svårare att få Iäkare och avdelningar stängdes. 1964 beslöts att lasarettet skulle bli sjukhus och tvåläkarstation och 1971 började man byggnationen av den nya vårdcentralen. Uppgifterna till artikeln har tagits ur ett häfte framställt av Margit Westerhult, som heter Sjukvården i Hörby hundra år 1879 - 1979. Vill ni veta mer, försök få tag i detta intressanta häfte. Kring sekelskiftet arbetade doktor Langenheim på Hörbys sjukhus. Det finns en hel del historier om denna kluriga och humoristiska man. Det sägs att det en gång kom en kvinna till honom med ett barn som var i dålig kondition. Doktor Langenheim konstaterade snart att barnet inte fått tvätta sig på mycket Iänge, därav "sjukdomen". Han skrev ett recept och bad kvinnan gå till apoteket med detta. När apotekare Gorthon fick se receptet trodde han att doktorn uppe på backen blivit tokig. Var-´för skriva ett recept på destillerat vatten att hällas i badvattnet en gång i veckan? Han fick förklaringen av doktorn själv, som menade att hade om han sagt till kvinnan att ungen var skitig och det var enda felet, då hade kvinnan gått till en kvacksalvare. Men nu hade hon fått medicin att blanda i badvattnet en gång i veckan, så nu fick nog ungen bada minst en gång i veckan i alla fall. Vid ett annat tillfälle kom en ny sköterska på folk att dricka gök på avdelningen. Hon rapporterade genast till doktorn som replikerade: - Hälsa dem att jag kommer strax.
|
|
aktuellt nr